onsdag 17 februari 2010

Falsk varudeklaration

I Ekuriren kan vi läsa att Jörgen Danielsson (S) lovar att man ska få gå till naprapat och chiropraktor.
Redan på tisdag den 23 februari på landstingsstyrelsen har Jörgen Danielsson sett till att politiken inte kommer att äga frågan.
Alla frågor som handlar om privat vård kommer att delegeras till landstingdirektören Karlin Welin!
Alla beslut om avtal och upphandlingar av privat vård kommer inte längre att vara en politisk fråga.Hur kan man då Jörgen lova något sådant när det är landstingsdirektören som kommer att fatta de besluten??
Ohederligt är bara förnamnet! Förvånande? Nej, knappast!

söndag 7 februari 2010

Göran Hägglund har rätt, igen!

Bra att Göran Hägglund så tydligt visar väljarna vad som väntar om de rödgröna får bestämma efter valet den 19 september! Dagens debatt i DN känns härligt uppfriskande!
Det märks tydligt att vår partiledare utmanar den politiska eliten och etablissemanget. Med en paternalistisk syn på enskilda människors val tar man sig rätten att uttala sig om vad som är rätt och fel.
Göran Hägglund skriver: "Peter Eriksson stod till tjänst då han skulle förklara för svenska folket varför de rödgröna vill bestämma åt föräldrar hur de ska ta hand om sina barn. Vet inte föräldrarna bättre än politiker vad som är bäst för de egna barnen? Jo, så är det om man ser till varje person, men inte om man ser till det samlade resultatet, blev svaret! Det vill säga principen om att man ska få bestämma själv övertrumfas av synen att människor gör fel."
Dags att göra något åt "överhetsperspektivet" som verkar prägla den svenska politiska debatten i dages Sverige. Hoppas att vår partiledare orkar stå pall ända fram till valdagen bara, det kommer att bli tufft när man utmanar i mellanmjölkslandet Sverige!

lördag 6 februari 2010

Vårdnadsbidrag nästa mandatperiod

Jag hoppas verkligen att vi gör vårdnadsbidraget till en viktig valfråga i Strängnäs! Jag tror att många föräldrar gärna skulle satsa lite mer tid för sina små barn om de fick möjlighet och ersättning för det. Irene Svenonius, stadsdirektör i Stockholm, skriver om vårdnadsbidraget i Barometer.
Hon skriver: "När 2010 bara var ett par dagar gammalt avslöjade en stor morgontidning att vårdnadsbidraget lockat så många familjer i vissa av Stockholms förorter att förskolorna kände oro för att behöva göra neddragningar på grund av minskad efterfrågan på platser. Vips var den medkännande och bekymrade journalistiken framme. Det är ett stort bekymmer om färre barn går i förskolan. Det blir eländiga besparingar.
Men en annan sida av myntet som också gav rubriker var självfallet hur mycket dessa barn missar av utvecklingsmöjligheter när de inte är i förskolan och att det är en kvinnofälla. Den alldeles särskilda godbiten i denna historia var dock att det är i våra invandratäta områden som man i högre utsträckning begärt vårdnadsbidrag – hur går det då med integrationen av kvinnor och barn?
Varför är detta med vårdnadsbidrag så känsligt i vissa kretsar? Vad är det som gör att det anses vara undermåligt för barn att vara med sina egna föräldrar så till den grad att det nästan blir krigsrubriker när ett antal familjer valt att stanna hemma lite längre med barnen än bara föräldrapenningen räckte till? Det misstänkliggörs direkt, framstår nästan som en sekteristisk tendens när barnen inte med varm hand dumpas av på förskolan tidigt varje morgon för att vara där hela dagen och stöpas till ansvarskännande svenskar. Är det konservativa svenskar som i kombination med muslimska talibaner ska fjättra kvar kvinnorna vid spisen och förhindra barnens utveckling?".

I vårt land ska alla göra likadant, vi ska vara politiskt korrekta i alla lägen. Den som trotsar eller på något sätt går mot strömmen får verkligen känna på motstånd.
Mina tio år som jag arbetade obetalt i hemmet med att fostra våra fem barn ångrar jag inte en dag, trots ekonomiska uppoffringar.
Det är så viktigt att föräldrar får ökad valfrihet och makt i sitt vardagsliv. Politiker ska inte styra vanliga människors liv utan se till så det finns en stor valfrihet och stödja människors olika val. Mer föräldramakt och mindre pekpinnar, tack!

torsdag 4 februari 2010

Nu är jag Marcus Birro fan

På lördagen då vi hade kommun- och landstingsdagar talade Marcus Birro. Han har en unik förmåga att tala och skriva; sätta ord på vardagshändelser och människor han ser. I Expressen skriver han om sin hjältar och de är också mina. Hur skulle livet vara om inte alldeles vanliga människor brydde sig om varandra?
Han skriver:
"Snabbköpskassörskan som låter en äldre dam få sina varor trots att det saknas en tjuga. Poliser som vägrar bli cyniska. Läkare som inte låter yrket stiga dem åt huvudet. Undersköterskor, hemvårdspersonal, hotellstäderskor, kypare på de risigaste syltorna, SJ-personal som faktiskt tar sig tid och både förklara och le, taxichaufförer som vrider på huvudet och säger hej trots att jag är deras sjuttiofjärde körning på en timme."
Mitt i vinter och snökaos så känns det så hoppfullt att få läsa hans krönika. Tack alla mina medmänniskor som gör livet så värdefullt att leva!
Roligt att han och hans sambo Jonna ska få barn igen! Grattis och lycka till från mig!

PS. Igår gick jag med i Marcus Birros fan club på facebook. DS

onsdag 3 februari 2010

Vänsteralliansen matlagning

Göran Hägglunds tal på kommun- och landstingsdagar var lysande! Av media har talet fullständigt sågats så det kan ju vara bra att de som inte var där själva kan få bedöma det han sa. Delar av talet finns nu på Youtube och handlar om de rödgrönas gemensamma matlagning. Vi som var där fick oss ett antal goda skratt!

http://www.youtube.com/watch?v=gHOZHzNyHNw

måndag 1 februari 2010

Klimatfrågan får inte bli religion!

Sitter på kontoret i Nyköping och går igenom mailen. Mitt intresse väcks genast av en artikel i svensk tidskrift skriven av riksdagsledamotens Ingemar Vänerlövs (KD). Den handlar om hans riksdagsmotion om klimatfrågan. Rubriken lyder; Klimatfrågan: Ska den politiska sanningen segra över den vetenskapliga?
Han skriver: "Tvärtemot vad IPCC anser finns det inte några vetenskapliga godtagbara bevis på att ökningen av koldioxidhalten ger mätbara klimatförändringar. Detta eftersom politiker medvetet eller omedvetet flyttar fokus från det vetenskapliga materialet. Därför behövs en översyn av klimatpolitiken".
"Det finns uppenbarligen två sanningar om klimatet och dess förändringar, dels den politiska (FN:s klimatpanel IPCC ), dels den vetenskapliga. Och vad värre är; om dessa två hamnar i konflikt, segrar den politiska sanningen för att det är där pengarna finns. Därför måste klimatpolitiken ses över."

Bakgrunden är en en doktorsavhandling skriven av Åsa Knaggård vid Lunds universitet i höstas, Vetenskaplig osäkerhet i policyprocessen. En studie av svensk klimatpolitik. Knaggård har granskat den svenska klimatpolitiken från 1975 till 2007 och kommit fram till att klimatbeslut tas utan stöd i forskning.
Modigt av Ingemar Vänerlöv att lyfta frågan i riksdagen. Staten har ju blivit beroende av koldioxidskatten vilket även Lars Gustafsson (KD) skrivit om på Newsmill.
När riksdagens politiker ska lagstifta måste de stå på vetenskaplig grund annars är vi ute på mycket djupt vatten!