Klimatfrågan får inte bli religion!

Sitter på kontoret i Nyköping och går igenom mailen. Mitt intresse väcks genast av en artikel i svensk tidskrift skriven av riksdagsledamotens Ingemar Vänerlövs (KD). Den handlar om hans riksdagsmotion om klimatfrågan. Rubriken lyder; Klimatfrågan: Ska den politiska sanningen segra över den vetenskapliga?
Han skriver: "Tvärtemot vad IPCC anser finns det inte några vetenskapliga godtagbara bevis på att ökningen av koldioxidhalten ger mätbara klimatförändringar. Detta eftersom politiker medvetet eller omedvetet flyttar fokus från det vetenskapliga materialet. Därför behövs en översyn av klimatpolitiken".
"Det finns uppenbarligen två sanningar om klimatet och dess förändringar, dels den politiska (FN:s klimatpanel IPCC ), dels den vetenskapliga. Och vad värre är; om dessa två hamnar i konflikt, segrar den politiska sanningen för att det är där pengarna finns. Därför måste klimatpolitiken ses över."
Bakgrunden är en en doktorsavhandling skriven av Åsa Knaggård vid Lunds universitet i höstas, Vetenskaplig osäkerhet i policyprocessen. En studie av svensk klimatpolitik. Knaggård har granskat den svenska klimatpolitiken från 1975 till 2007 och kommit fram till att klimatbeslut tas utan stöd i forskning.
Modigt av Ingemar Vänerlöv att lyfta frågan i riksdagen. Staten har ju blivit beroende av koldioxidskatten vilket även Lars Gustafsson (KD) skrivit om på Newsmill.
När riksdagens politiker ska lagstifta måste de stå på vetenskaplig grund annars är vi ute på mycket djupt vatten!