onsdag 28 januari 2009

Till minne av svärmor Bertta Mustaniemi

I tisdags kväll tog min svärmor, Bertta Mustaniemi, sitt sista andetag kl 21.20 på Mälarsjukhuset. Hon har varit svårt sjuk det senaste året och det har inte vara lätt för henne. Det minne som jag kommer att bära med mig av Bertta är hennes kärlek till alla i familjen. Hon levde för oss men alldeles speciellt för barnbarnen.
Bertta var ett krigsbarn och fick som liten komma till ett främmande land med ett främmande språk. Efter kriget var hon tvungen att återvända till Finland, återigen tillbaka till ett land med ett främmande språk och skilsmässa från sin syster och nya familj i Sverige. Det var otroligt tufft för henne.
Som vuxen kom hon tillbaka till Sverige, då med make och fyra barn. Min man Esa var fyra år då.
Utan min svärmor och svärfar skulle det ha varit svårt för mig, för att inte säga omöjligt, att vara ordförande i socialnämnden 1998-2002. År 2000 föddes nämligen Fredrik. Han vara bara 4 dagar gammal när han fick vara med på sitt första sammanträde. När han sedan blev lite större, ställde alltid Bertta upp när jag hade olika möten och sammanträden!
Nu ska jag spela en av mina favoritlåtar för Bertta; Bridge over trouble water.
Tack för allt! Jag lyser frid över ditt minne, kära svärmor!
Ett stort TACK till den fantastiska personalen på HIA, ni var helt suveräna!

7 kommentarer:

Mats Werner sa...

Ledsamt att läsa, Marie-Louise och Esa! Det känns alltid svårt när länkar till sitt eget förlutna brister. Frågor man aldrig ställde, svar man aldrig får.

Känner till det liv som Esas Mamma levde som krigsbarn. Samtidigt med henne förmodligen kom en av vår familjs närmsta vänner Kiwi Forslind till Sverige med sin lille Bosse som faderlös kom att bli ett femte syskon i vår familj. Idag är båda borta.

Varma hälsningar
MATS

Margit Urtegård sa...

Hej Marie-Louise.

Jag känner med dig, Esa och resten av familjen. Jag har träffat Bertta flera gånger; en varm och omtänksam person. Jag vet hur mycket hon har ställt upp för er och hur mycket hon tyckte om lilla Fredrik. Fredrik kommer att sakna sin farmor mycket.

Min reservemamma i Norge heter Berte, nästan samma namn.

Tänker på er.

Många kramar från
Margit m/familj

Dag Bremberg sa...

Marie-Louise. Jag beklagar din förlust.
Vad fint att ni haft så bra familjerelationer. Det gäller att bevara ljusa minnen.

Marie-Louise F M sa...

Tack Mats!
Ja, livet är inte alltid en dans på rosor. Nu har Bertta fått frid, givetvis saknar vi henne otroligt mycket!
Kram, Marie-Louise

Marie-Louise F M sa...

Tack Margit!
Ja, Fredrik betydde mycket för svärmor. Han saknar henne precis som vi andra.
Kram, Marie-Louise

Marie-Louise F M sa...

Hej Dag!
Tack för din kommentar! Du har ju nyligen gått igenom samma sak. Det finns många fina minnen att vårda!
Kram, Marie-Louise

Ann-Sofie sa...

Marie, Esa och Fredrik.
Jag beklagar sorgen och tänker på er. Det är fint att läsa om era ljusa minnen av en god människa. Det är ju på så vis man lever vidare.
Kram Ann-Sofie