måndag 2 februari 2009

Inspirerande dagar i Örebro

Göran Hägglund inledningstalar

Ella Bohlin, vår toppkandidat till EU-valet, och jag


Luc Vandeputte, biträdande generalsekreterare EPP

Jag och Luc Vandeputte

Det var med stor förväntan jag åkte till Örebro i fredags; och jag blev inte besviken. Som vanligt höll Göran Hägglund ett inspirerande tal, de seminarier jag hade valt var mycket bra. Jag hade valt seminariet om vårdgaranti och tillgänglighet och det var Toivo Heinsoo, Ragnhild Holmberg från Kalmar och Roger Molin, SKL som var föreläsare. Mycket bra!
Men en riktig höjdare var seminariet på lördagen där biträdande generalsekreteraren i EPP-ED(Kristdemokraterna i EU) Luc Vandeputte, från Holland, talade om de utmaningar EU står inför och hur vi kan vara med och påverka i EU. Han presenterade också EPP:s valprogram inför nästa mandatperiod i parlamentet.
Givetvis var det en hel del fokus med anledning av EU-valet och alla toppkanditerna var på plats.
Fredagkvällen avslutades med en god middag med underhållning och dans. Bandet som spelade var Caltex och de var riktigt bra! Givetvis var det roligt att få bugga lite innan det var dags att slå igen sina blå!

6 kommentarer:

Mats Werner sa...

Ja, den ungdomen, den ungdomen! Vi gamlingar gick ju och la oss innan dansen började! Utom Anders då förstås - men han har väl börjat gå i barndom igen.... ;.)

Marie-Louise F M sa...

Hej Mats!
Man blir aldrig för gammal för en svängom...:-)
/Marie-Louise

Margit Urtegård sa...

Hej Mats.

Fan tro't, att du gick och la dig så tidigt! Det tror jag inte på.

Klem Margit

Margit Urtegård sa...

Hej Marie-Louise.

Nej, man blir nog aldrig för gammal för att dansa. Roligt att du har fått träffa så många kul politiker på sistone, det ger dig kraft att fortsätta kämpa!

Kram Margit

Marie-Louise F M sa...

Hej Margit!
Jag var nog tidig om jag jämför med somliga nattsuddare ;-))
Kram, Marie-Louise

Marie-Louise F M sa...

Det är så kul att få träffa gamla och nya kristdemokrater! Att vi är störst i EU och ett så litet parti i Sverige känns märkligt. Men kanske beror det på att det är så skrämmande/tabu, att prata värden och värderingar hos oss?? I Europa verkar det vara självklart; men de har ju fått uppleva krigets fasor som vi har skonats från hos oss. Ja, märkligt är det i alla fall!
Kram, Marie-Louise